– Skall du hänga med till Johanna ikväll frågade jag min bästa vän.

   – Nej, jag skall vara hemma, svarade hon.

   – Själv?, frågade jag förvånande.

   – Ja jag behöver bara vara hemma och koppla av lite, säger hon och fortsatte
       med följande mening; meningen som satt spår efter mig.

”Det är på tiden att du börjar behandla dig själv med lika mycket respekt, omtanke och kärlek som du behandlar dina vänner och din familj samt alla andra du tycker mycket om.”

Efter att hon sa det i somras så fick det mig verkligen att tänka till. Jag om någon gör ju dagligen massa roliga saker och privat finns det ingen som är igång med fler fester, vänner, aktiviteter m.m. Det tvekade inte hon heller på. Hon ville bara få mig att inse att lika viktigt som mitt privata liv med vänner och familj och mitt arbetsliv så var det lika viktigt med min egen tid. Beundrar henne för det!

Jag menade att jag får min egen tid med alla resor jag gör och mitt självständiga arbete men hon fortsatte försöka få mig att inse ”betydelsen av en hemmakväll själv”.

   – Vad är ditt intresse förutom allt du gör med vänner, familj etc?

Jag insåg att jag inte har någon egen tid. Jag har tusen intressen men har varenda minut i mitt liv uppbokat med att göra någonting. Jag vet att jag har bra självförtroende och tycker om mig själv och trivs med den jag är men jag känner knappt mig själv. Jag umgås ju aldrig med mig själv. Jag gör aldrig någonting ensam.

Varför värdesätter vi inte relationen till oss själva mer än den vi gör till andra? Den viktigaste relationen vi har i vårt liv är just den vi har till oss själva. Vem är jag och vad gillar jag att göra? Sanningen kommer ikapp en; Vi kan inte älska någon annan innan vi lär oss att älska oss själv.

Ja jag uppskattar faktiskt en hemmakväll mer än jag någonsin kunnat tro!